Gymnasieintag

I tisdagens Corren den 7/7 visar man vilka gymnasieskolor som är mest populära och att de kommunala skolorna står sig i konkurrensen. De skolor som är mest populära är Folkunga (som är en kommunal friskola) och Katedralskolan, och de populära programmen är samhäll och natur.
Vi har idag 30% som går på fristående skolor, vilket är 23 procentenheter fler sedan år 2004. Och här är det, enligt artikeln, Realgymnasiet med it-programmet som har fått flest ansökningar.

Det finns även en faktaruta med i artikeln som visar på att vi har sex kommunala skolor och elva friskolor. Men vart tog landstingets skola (Vretagymnasiet) vägen?

Jag tycker att det är bra att kommunens skolor har fått konkurrens och att vi har fått nya huvudmän inom skolans värld. Eleven ska få möjlighet att kunna välja mellan olika huvudmän precis som när de väljer mellan olika program. Detta ökar viljan hos de kommunala skolorna att bli mer engagerade att få blivande gymnasieelever att söka till just deras skola och i förlängningen vinner våra ungdomar på detta.

Inom Folkpartiet har vi diskuterat hur mycket den kommunala verksamheten klarar av när nu antalet elever inom gymnasiet minskar. Partiet är positiv till friskolor och det är inte heller kommunen som ger tillstånd till nya friskolor, men vi inser att det kan bli problem.
Min åsikt är att konkurrens är bra och att de skolor som inte uppfyller elevernas önskemål kommer att på sikt försvinna. Våra ungdomar är duktiga på att berätta för sina syskon, bekanta och kompisar om en skola är bra eller inte. Om den skolan de valt kan ge dem det de vill ha och om de också får den hjälp de behöver så får skolan också bra reklam!
Jag hoppas att våra fristående skolor överlever den minskning som idag sker av elevantalet och att det om några år fortfarande finns ett urval för våra elever att välja på.

Jag har nu förhoppningsvis kunnat länka artikeln som jag skriver om! Min fortsatta läxa får nog bli att få in länkningen i artikeln också. Mmed regniga sommarhälsningar/Carina Boberg

Skolan

Jag gillar Marika Formgren! Speciellt hennes Eftertänkt i dagens Corren, där hon skriver "Rödgrön politik som sänker skolan".
* Varför kan inte socialdemokrater acceptera en skola som ser till allas bästa?
* Varför kan inte socialdemokraterna låta en elev med stora matematikkunskaper få specialisera sig, precis som elev med stora fotbollskunskaper?
* Varför är inte praktiskt gymnasium lika fint som teoretiskt?

Dess frågor har jag aldrig fått svar på. Själv arbetar jag som matematiklärare på ett praktiskt gymnasie och har egna barn med både matematik- och musikkunskaper. Jag tycker att alla ämnen är lika viktiga, alla gymnasieprogram är lika viktiga och att jag som förälder, lärare och politiker måste inse detta.
Då kan man inte blunda som S/Mp/V gör!
Marika skriver om den skoldebatt som var i Almedalen och hur ogärna debattörerna ville prata om faktiska sakinnehåll i sin skolpolitik. Kan det bero på att de inte har någon själv? Enda sättet att de kan göra sig hörda är att angripa alliansen, och då i fråga om finanser och som beror på den globala finanskrisen. Skäms på er!!

Som bloggare har jag nu upptäckt hur viktigt det är att skriva datum på inlägg som gjorts under året, men eftersom det är mina egna så är det bara jag själv som förlorar på det.
Under årens gång har jag skrivit både i Corren och i Linköpings Tidning i skolfrågor.
Jag och Bengt Olsson hade en liten debatt med Fredrik Andersson (V) angående vår skolpolitik under hösten 2008, där Fredrik angriper vår "sortering" Vi skriver "låt våra elever satsa på det som de är bra på, oavsett om det är praktisk kunskap eller teoretisk. Det innebär inte att sortera elever, utan att ge alla rätt att studera det de vill och känner att de passar för" (Corren 2008-09-17)
Marika fortsätter med att försvara vår skolpoltik i dagens Corren, där hon skriver att "nedskärningarna under 90-taletskrisen" inte är hela förklaringen till varför så många elever misslyckades. En viktig del i detta är att speciallärareutbildningen togs bort - man får ju inte sortera elever längre.....! Vilket innebär att de elever som behöver hjälp inte kan få det.... Rättvist???
I Linköpings Tidningen skrev jag (tror det var i maj 2008) "Äntligen speciallärarutbildning" och att utbildningen skulle starta upp igen till hösten 2008.

Många åsikter finns också om Komvux och att man inte längre kan läsa upp G/VG. Den varningen har jag haft till mina elever under ca tio års tid, för den diskussionen fanns redan då. Vilket är vettigt!
Det man glömmer bort är att eleverna KAN läsa upp sina betyg, men inte på bekostnad av våra skattepengar.
Mina elever kan när som helst komma tillbaks till Vreta och läsa upp sitt betyg, till en kostnad på 500 kr. De kan också gå till Komvux och läsa upp sitt betyg, men inte gratis.
En elev som redan läst ex. Matermatik A under första året har idag möjlighet att få hjälp på skolan under de två år som hon eller han fortfarande är elev.
Om inte eleven tar denna chans ska då vi skattebetalare betala för detta? Är det inte bättre att eleven ifråga dels tar vara på sina tre år (kan förlängas med ett fjärde år) eller läser in denna mattekurs på egen hand efter avslutningen och tentar av det?
Finns många orsaker till varför en elev inte klarar godkänt, men många av dessa kan man reda ut under gymnasietidens gång. Låt inte detta bli avgörande när man diskuterar Komvux och vilka de egentligen ska finnas till för!

Idag hade Linköpings tidning en artikel om KoopS och deras caféverksamhet i Malfors. Kan rekommendera ett besök där (Nu har Koops kommit igång)

Har ännu inte lärt mig hur man ska länka - får bli nästa läxa!/Carina Bobeg