Det är svårt att gira med ett stort skepp, precis lika svårt att ändra synen på sjukpenning. Såg på Debatt valspecial i går kväll och förundras av synen på det allmänna skyddsnätet/välfärden.
Är man sjuk så ska man ha sjukpenning. Blir det långvarigt då måste man se över arbetssituationen, ev. måste jag som arbetstagare söka nytt jobb!
Är inte alltid så roligt, men så måste det vara...om det inte är en sjukdom som stänger mig helt ute från arbetsmarknaden.
Blir lite skrämd av den jämförelse som gjordes i programmet, att det finns delar av Sverige där man använder sjukpenningen som en slags ersättning för arbetslöshet. Men störst är den katastrof där socialdemokraterna, helt utan vidare, förtidspensionerar yngre person - utan riktiga skäl!
I bland får jag jag för mig att vänstersida inte alls tycker om dem som är inte är som "normala" personer...dem förtidspensionerar de! Så är de av med det problemet....
Och nu när vi borgerliga har börjat nysta i denna "förvaringspolitik" då är det förskräckligt plötsligt. Vad är det för demokrati att gömma undan personer (för att få snyggare siffror inom arbetslösheten)och inte hjälpa till med rehabiliteringen?
Läser DN idag, Bättre än väntat!
Bloggade i onsdags om vad vi gör i Linköping, läs gärna! Lägger även in ett tidigare inlägg som Roger har skrivit.
Jag som vill ha din röst/Carina
5 kommentarer:
Hej.
Jag är verkligen förvirrad över att ni tycker att ni har sänkt siffran med sjukskrivna.... till vad? Att få söka socialbidrag istället? Att behöva som kronsikt sjuk söka socialbidrag istället för att bli förtidspensionerad är på inget sätt bättre i mina ögon. Min livsstandard har blivit sämre, då Försäkringskassan inte längre tycker att jag är sjuk. Min läkare tycker det. Och jag har efter ett par tuffa år psykiskt kommit fram till att jag inte kan arbeta mer. Jag har fått planerat om hela mitt liv, och plötsligt anses jag inte längre vara så sjuk, som jag är. Utan nu måste jag "skämmas" och söka socialbidrag. Jag är 32 år och har arbetat sedan jag var 14. Nu har jag färdtjänst, hemtjänst, elmoped, kryckor, rullator och käpp. Jag behöver äta fruktansvärt mycket smärtmediciner, då det inte finns något att göra mot min sjukdom.
Så att få slängt i ansiktet av Försäkringskassan att jag inte är tillräckligt sjuk är ett hån.
Hej Angelica
Beklagar Din situation och jag förstår att Du känner dig kränkt.
Nu är inte jag medicinsk kunnig och jag tror inte att det är det du vill framföra utan det är mer behandlingen av Dig som Du vill att jag ska få del av.
Nu har en del fått hjälp med att komma tillbaks till arbetslivet för det är just rehabiliteringsinsatserna som inte har fungerat förut. Men jag är också medveten, som jag skrev i mitt inlägg, att det har gått lite för fort fram.
Jag kan bara hoppas att Du kan få den hjälp som Du är i behov av och att det görs en ny prövning av Ditt fall, om det så behövs.
Mvh Carina
Idag har jag varit i vårt Centrum och pratat med KD och Folkpartiet.
Problemet som jag kom på under dessa samtal är att den enda instans som finns för att kunna få hjälp med rehabilitering och arbetsträning, är Försäkringskassan.
Men vart ska de vända sig som är sjuka, men vill på något vis återvända till arbetslivet, men har blivit "utkastade" från FK?
Jo, Socialen har ett rehab-program, där man får arbetsträna på ett sycenter.
Dessa rehab-program är vad jag förstått utarbetade för att människor som hamnat utanför samhället, ska få hjälp att bygga upp sina liv igen.
Jag har inte dessa problem, och känner att socialen mest "dumpar" mig i denna hög, då det inte finns några andra möjligheter.
Tyvärr har jag hamnat i kön till detta (har dock väntat i 5 månader nu).
Men detta kommer inte att hjälpa mig tillbaka till arbetslivet, då det inte finns någon arbetsgivare som anställer någon som bara kan arbeta en timme per dag (gissar mig fram där då jag inte säkert vet) och troligtvis kommer att vara borta 60% av dessa timmar.
Angående överklagande som du nämnde så har jag givetvis gjort detta.
Har kommit till Länsrätten nu och väntat 1 år, och inte hört något därifrån.
Jag kontaktade de i våras, deras svar var att de ligger ett år efter på alla ärenden.
Under denna tid så godkänner inte FK några nya Läkarutlåtande som är skrivna efter perioden som de startade utredningen om jag har rätt till sjukpenning.
Det som känns värst är att en månad innan detta brev, om utredningen, så hade jag och min läkare ett möte med min handläggare på FK.
Hon lovade mig att jag skulle få 25% Sjukersättning och fortsatt 75% Sjukpenning, och få hjälp med att arbetsträna.
En månad senare vägrar hon att ha ett möte med mig, min läkare, min arbetsterapeut, sjukgymnast och socialen.
Jag har efterfrågat detta möte vid tre tillfällen, två riktade till chefen på hennes avdelning.
Svaret jag fick var att det var inte längre aktuellt med ett möte, eftersom de beslutat att jag inte har rätt till sjukpenning alls.
Alltså har FK inte längre någon skyldighet att prata med mig och mina sjukkontakter.
Nu blev det långt... Förlåt. ;)
Hur ser du på detta?
Hur ska de som är "utvisade" av FK kunna komma tillbaka till arbetslivet?
Vart ska man vända sig?
Hej Angelica
Du behöver inte be om ursäkt för att det blev långt!
Jag känner att jag behöver lite hjälp med denna fråga och kommer att skicka mitt inlägg och dina kommentarer till två personer.
Ska kolla om de kan skriva kommentar på min blogg.
Men det är en bedrövlig situation som du har hamnat i och jag förstår din frustration. Jag återkommer själv eller mina folkpartikollegor.
kram från Carina
Hej Angelica
Ber om ursäkt att jag inte har hört av mig tidigare.
Har pratat med Linnéa och vi beklagar att du inte har fått ett utslag från Länsrätten.
Men det är svårt för oss att yttra i ditt fall, vi har inte den kunskapen.
Men vad vi förstår så är det Arbetsförmedlingen som ska vara din kontakt.
Hoppas att det ordnar sig för dig
Kram Carina
Skicka en kommentar