I eftermiddag åker jag som kommunlråd, Fp, för Linköpings kommun till Almedalen. Ska tillsammans med Coompanion tala om stadsdelsutveckling, Starka stadsdelar - en framtidsfråga
Mitt tal, som jag ska hålla på torsdag, får ni redan idag:
Välkomna till vårt seminarium ”Starka stadsdelar – en framtidsfråga”.
ag heter Carina Boberg och är kommunalråd för Folkpartiet i Linköpings kommun med ett särskilt ansvar för stadsdelsutveckling.
I Linköping har vi tre stadsdelar; Skäggetorp, Berga och Ryd som vardera storleksmässigt påminner om mindre svenska kommuner. Idag kommer vi att berätta om två av dessa. Stadsdelarna präglas av bostadssegregation, befolkning med låg förvärvsfrekvens, höga ohälsotal, låg utbildningsbakgrund och med hög andel boende med annan etnisk härkomst
I likhet med andra kommuner har vi ambitiösa målsättningar.
Vi vill att Linköping ska präglas av öppenhet, tolerans och mångfald. Barn och ungdomar ska kunna tillgodogöra sig kunskaper i våra skolor och förberedas för ett framgångsrikt vuxenliv. Linköpingsborna ska ha en bra hälsa och vi vill att det ska gälla alla våra kommuninvånare.
Vi vill naturligtvis att alla våra stadsdelar ska vara socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara.
För ca 10 år sedan, parallellt med den nationella storstadssatsningen, tog den politiska diskussion fart i Linköping om hur vi skulle kunna kraftsamla och utveckla dessa stadsdelar. Vi såg att utvecklingen, när det gällde sysselsättningsgrad, behörighet till gymnasiet och ohälsotal, uppvisade en negativ trend och låg betydligt under kommungenomsnittet.
Så 2006 beslutades om en Handlingsplan för hållbar utveckling i Linköpings stadsdelar.
Jag vill dela med mig några reflektioner från min horisont – några lärdomar och några utmaningar inför framtiden utifrån tre perspektiv; stadsdelsutveckling, samverkan och förutsättningar och avslutar med en fråga!
• Stadsdelsutveckling på dagordningen
I Linköping har vi en politisk ledningsgrupp bestående av ledamöter från våra olika nämnder. I denna grupp är alltid stadsdelsutvecklarna med. De ingår även i en tjänstemannagrupp som består av personer från olika förvaltningar. Så Annika, Nader och Anki får mycket information och kunskap om hur vi arbetar i kommunen och då speciellt i våra nämnder!
Idag arbetar vi med att skriva om den Handlingsplan som togs 2006 och vi kommer att ha tre lokala handlingsplaner för respektive stadsdel.
Vi har bildat 5 arbetsgrupper som ska arbeta med berörda personer ute i våra stadsdelar och utifrån focusområden Arbete, Fritid, Utbildning, Boende och Trygghet/Demokrati
För mig som kommunalråd för stadsdelsutveckling, integration och arbetsmarknad är det viktigt att ha nära kontakt med våra stadsdelsutvecklare för att kunna få del av vad som behöver göras och förhoppningsvis känner de att de är delaktiga i vårt gemensamma arbete – att lyfta våra stadsdelar.
• Ökad samverkan
I Skäggetorp har vi ett Medborgarkontor och önskemål finns att det snart ska starta ett i Berga också. Vi har även i Skäggetorp, och som också skulle behövas både i Ryd och i Berga, en lägenhet med personer som är knutna till Råd och Stöd – en del av Socialförvaltningen.
I våra stadsdelar har vi familjecentraler, ett samarbete mellan kommun och landsting, och vi har även personer som arbetar som brobyggare för att kunna ge information på flera språk.
Vi räknar med att detta förebygger framtida problem både i förskolan och i grundskolan.
Kommunen och Svenska kyrkan har startat upp Dialog Linköping – ett interkulturellt och interreligiöst råd – bestående av personer som kommer från många olika organisationer, religioner och verksamheter. Det är ett nätverk, som hela tiden växer i antal engagerade och vårt syfte är bland annat att bidra till ett öppet och demokratiskt samhälle..
Under 2012 hade vi i Sverige romskt kulturår och i samband med det så startades arbetet ”En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering. Från 2012 och fram till 2015, är Linköpings kommun en av fem pilotkommuner för romsk inkludering.
Ansvarig tjänsteman för arbetsmarknadsfrågor på Utbildningsförvaltningen har i samverkan med NuLink, vårt näringslivskontor, och ABF startat upp en förberedande företagarkurs i Skäggetorp.
Företagarna behöver vissa grundkunskaper för att kunna gå vidare i den företagarutbildning som kommunen håller i. Detta arbete är en del av de förberedelser som kommunen har inför starten av Nystartszon i Skäggetorp.
Vi anser att kommunen också måste vara delaktiga i detta, som är ett statligt initiativ, för att det ska ha någon effekt och det gör vi genom nyföretagarstöd, företagarutbildning, mentorskap och nätverk.
• Förutsättningar för hållbara stadsdelar
Fryshuset har gjort en kartläggning – Kärleken till sitt område – där de lyfter fram tjejerna i stadsdelarna och deras behov. Vi behöver satsa särskilt på våra unga flickor, som ibland kan ha svårt att få gå till ex fritidsgården. Vi har olika möteslokaler i stadsdelarna men vi behöver, enligt kartläggningen, fler attraktiva mötesplatser. Dessutom fler vuxna förebilder både på fritiden och i skolan och att alla som arbetar med barn och ungdomar ska samarbeta för en bättre helhet.
I vårt Alliansprogram skriver vi att egen försörjning genom arbete är det viktigaste steget för att bli delaktig i samhället och att bryta utanförskap. Men då inte bara genom den offentliga sektorn och privata marknaden utan även i den idéburna sektorn.
I juni 2012 tog kommunfullmäktige beslut om ”Program för kommunens samverkan med den idéburna sektorn” och under hösten 2012 hade vi den första ceremonin med föreningar och organisationen i samband med undertecknandet av ”Överenskommelsen”.
• Hela stadens problem eller den enskilda stadsdelens?
Vi har satsat mycket pengar på olika projekt men även mycket extra resursmedel på våra skolor och på fritidsgårdar i stadsdelarna. Lösningar som kan hjälpa en del personer och en del inte alls.
Detta innebär också att många flyttar från ”problemen” och därigenom ytterligare försvagar missgynnande bostadsområden. Det är Skäggetorp och Berga, som man kommer till nyanländ, och som hela tiden måste vara flexibla med antal barn och ungdomar på våra förskolor och skolor.
Vad kan vi göra åt detta?
Flera forskare pekar på sambandet mellan det grannskap man bor i och faktorer som hälsa, sysselsättningsgrad och utbildningsnivå, de sk. Grannskapseffekter.
Områdesorienterade satsningar i de enskilda stadsdelarna är ett vanligt sätt att tackla detta.
Men även ett bostadsorienterande perspektivet med fokus på fysiska åtgärder och vikten av att knyta samman stadsdelarna med staden. Jag tycker också att ett nära samarbeta behövs mellan Skäggetorp, Berga och Ryd, att kunna ta vara på varandras erfarenheter och kunskaper
Jag vill lyfta det som jag anser är viktig del i vårt arbete; satsa på personer som kan komma nära våra ungdomar! Bygg upp starka nätverk som kan agera när det händer något och det har det tyvärr gjort
Under maj månad hade vi ett antal bränder i kommunen. Tack vare våra nattvandrare, föreningar och frivilliga lyckades vi få stopp på detta.
Jag vill, som avslutning, berätta om en person som betytt mycket för våra ungdomar och då speciellt i Skäggetorp. För ett år sedan anställdes Arash Sharafadin, eller som han vanligtvis kallades Arash Ungdomssamordnare.
När bränderna i Husby spred sig till Linköping så lyckades han på två timmar få ihop ca 60 personer som gick nattvandring i Skäggetorp. Vi var många som gick de närmaste nätterna, både i Skäggetorp och i Berga, som också har bra nätverk med nattvandrare.
Linköpings kommun anställde Arash, en person utan någon utbildning och med en kriminell bakgrund.
”En ungdomens röst” som för kommunens räkning arbetade med våra unga för att förebygga kriminalitet och hjälpa dem som ville bryta en kriminell bana och han hade en mycket bra kontakt med våra ungdomar eftersom han visste vad det handlade om, han hade en erfarenhet som ingen av oss andra hade.
Arash skulle varit med oss idag och berättat om sitt arbete men omkom tragiskt i en motorcykelolycka för tre veckor sedan.
Samma dag som han omkom kom vår Linköpings Post, en gratistidning, ut till alla hushåll – med en artikel om Arash. Jag tänker läsa upp några rader som Arash sa i denna artikel, om sitt arbete:
”Det river upp mycket känslor när jag möter unga som är i samma sits som jag själv var i för några år sedan. Jag måste bearbeta mig själv dagligen. Men det är bra, jag tror att det är lätt för mig att sätta ord på ungdomars känslor. Jag ser dem som individer med individuella behov och inte som kriminella. För att hjälpa, så måste arbetet utgå från att enbart straffa handlandet i sig, påpekar Arash”
Med dessa sista ord känner vi som deltar i dag att Arash ändå är med oss
Tack för mig
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar