Utsatta barn och ungdomar

Min titel på detta inlägg är Utsatta barn och ungdomar. En del av de artiklar som jag klippt ut från tidningar har dessa rubriker:

* "Fosterfamilj kan bli vanlig familj"
* "Stärk barnets rättigheter i socialtjänsten"
* "Vård för placerade barn"
* "Mer hjälp till utsatta barn"

Folkpartiet vill att kommunen ska ta sitt ansvar för de placerade barnen.
I torsdags fick folkhälsoministern Maria Larsson ett förslag till ny lag om stöd och skydd för barn och unga. Denna lag ger bl.a. kommunen möjlighet att starta en utredning utan föräldrars kännedom.
Folkpartiet vill att stöd ges till dem som ställer upp som familjehem. Vilket också denna utredningen stödjer - att kunna ge familjehemmen en bättre utbildning för då kan man rekrytera fler familjer.

Vilket behövs! Jag tror att vi är rätt många som läser upprop i dagspressen om att ställa upp som familjehem, och tanken har väl funnits där ibland och jag tror att den har funnits hos Dig också!
Men vad är det som skiljer mig från Dig som nu har tagit steget ut - att bli fosterförälder? Jag har en kollega som är fostermamma till ett syskonpar och har även två egna barn. Jag har en borgerlig kollega, där hon och mannen har haft sitt hem öppet för fosterbarn under många år. Vad är det som gör att de ställer upp? Trots ibland det dåliga stödet från kommunen?

Nu kommer en utrednng som säger att fosterförälder kan bli "riktig" förälder. Är det kanske det som gör att man tvekar - att man kommer att bli känslomässigt engagerad och vet att det kommer bli svårt att skiljas från barnet när man inte behövs längre?

Madelaine Pavlidis, ledamot för Fp i landstinget, skrev en debattartikel som handlar om att kommunen tar över föräldrarollen när man ett barn döms till LVU (lagen om vård av unga).
Hon tar upp att varje barn ska ha "sin" socialsekreterare för att kunna bygga upp en förtroendefull relation - det trodde jag att barnet redan hade! Vad jag lär mig mycket genom att läsa vad andra har skrivit

Ska vi slippa se rubriker om barn som far illa, både i hemmet och i familjehem, så måste hela samhället hjälpas åt. Stor uppgift för kommunen och som i sin tur leder tillbaks till oss politiker.
Som fritidspolitiker är det min uppgift att följa utvecklingen och läsa det som finns att läsa och att skriva om det! Jag inser mina brister och känner att det finns så mycket att lära sig. Och att lära sig kan man göra på olika sätt - ex. genom att blogga för att kunna få en struktur på sina tankar och samla på sig underlag för ett kommande politiskt arbete.

Till sist - folkpartiet vill även ha auktoriserade HVB-hem och som kan dras in vid missförhållande/Carina Boberg