1.
Svar på interpellation angående yrkesprogrammenI en interpellation inkommen den 11 november ställer socialdemokraterna Jacob Björneke och Helena Balthammar frågor om det minskade antalet sökande till gymnasieskolans yrkesprogram.
Det finns ett
faktafel i interpellationen som behöver belysas.
Ansökningarna till yrkesprogrammen anges ha minskat med 10 procent. Den faktiska siffran är högre än så. Andelen elever som väljer yrkesprogram har minskat med 10 procentenheter, vilket innebär en minskning med 22 procent.
Tillsammans med den minskade elevkullen har antalet elever minskat med 26 procent – och då elevkullarna fortsätter att sjunka några år framöver kan tappet bli så mycket som 35-40 procent på bara några år innan elevkullarna börjar vända uppåt igen, om ingenting görs.
Utmaningen framför oss är med andra ord betydligt större än vad Socialdemokraterna beskriver i sin interpellation.
Fråga 1: Ser jag det som ett problem att fler ungdomar väljer bort yrkesprogram?Ja, det är ett stort problem. Linköping behöver duktiga och ambitiösa ungdomar som vill satsa på de mer praktiska jobben.
Som det konstateras i interpellationen finns det många branscher som ropar efter mer arbetskraft samtidigt som det kommer att ske stora pensionsavgångar framöver.
Detta kommer att behöva hanteras av kommunen, men också av de branscher som drabbas om ungdomar inte längre väljer att utbilda sig till jobb inom deras bransch.
Därför har jag uppmärksammat detta problem vid upprepade tillfällen i syfte att väcka en medvetenhet om detta. Bland annat har jag lyft frågan vid en pressträff och skrivit en debattartikel.
Jag har även varit med och arrangerat ett seminarium om problemet i samband med företagsmässan Östgötaforum i september.
Det är välkommet att även Socialdemokraterna nu har noterat denna utmaning.Fråga 2: I så fall, vad tänker jag göra åt det?Problemet handlar i slutändan om hur många yrkesutbildade och kompetenta potentiella arbetstagare som kommer ut på arbetsmarknaden. Det finns tre områden som vi behöver fokusera på:
• Fler som är intresserade av att gå på ett yrkesprogram ska välja att gå ett yrkesprogram.
• Fler som börjar på ett yrkesprogram ska ta sin examen.
• Fler som tar sin yrkesexamen ska kunna få ett jobb.
Den första punkten tar upp att fler som är intresserade, eller skulle kunna vara intresserade, väljer att gå på ett yrkesprogram!
En viktig uppgift ligger på studie- och yrkesvägledningen att ge en god bild av vad en yrkesutbildning kan innebära. Det pågående utvecklingsarbetet av kommunens studie- och yrkesvägledning, med fokus på kopplingen mellan skola och arbetsliv, är en viktig del i detta. Det är också viktigt att missuppfattningar om yrkesprogrammen bemöts.
Det har uppstått en falsk myt om att yrkesprogrammen inte kan ge gymnasiebehörighet. Men faktum är att alla gymnasieelever, även på yrkesprogrammen, har rätt att få högskolebehörighet, och för en stor andel av eleverna på yrkesprogrammen kan detta lösas inom ramen för det individuella valet.
Men det stora ansvaret för att få fler potentiellt intresserade elever att välja yrkesprogrammen ligger på de berörda branscherna.
Branscherna behöver visa att de är attraktiva som framtida arbetsgivare. Med en aktiv marknadsföring från branscherna kan de och deras gymnasieprogram locka fler ungdomar.
Den andra punkten handlar om att få fler elever på yrkesprogrammen att fullfölja sin utbildning och ta en examen. Ett stort steg har tagits i och med
GY-11-reformen, som låter praktiskt lagda elever fokusera på praktiska kurser.
Införandet av lärlingsutbildningar kan också förväntas ge bra resultat när det handlar om att få fler att fullfölja sina utbildningar. Dessa utbildningar har växt snabbt i Linköping och vi har idag nära tvåhundra lärlingar i årskurs ett.
Punkt 3, de elever som avslutar sin utbildning behöver ha den kompetens som krävs för att kunna få en anställning.
En viktig del i detta har varit det arbete som syftat till att utveckla programråden.
Näringslivets aktiva medverkan i programrådens arbete är av stor betydelse för att yrkesprogrammen ska kunna utbilda framtida arbetstagare som uppfyller de krav som arbetsgivarna ställer.
Samarbetet mellan gymnasieskolan och näringslivet behöver utvecklas på fler områden för att göra eleverna mer redo för arbetslivet.
Bildandet av Arbetsmarknads- och näringslivsrådet och förstärkningen med en näringslivscoach på Utbildningskontoret är viktiga beståndsdelar i detta arbete, men ytterligare insatser kan komma att bli nödvändiga under den kommande tiden.
2. Svar på interpellation angående samverkan med näringslivetI en interpellation inkommen den 26 oktober ställer socialdemokraterna Elisabeth Gustavsson och Eva Lindh frågor om arbetsmarknaden i Linköping samt om samverkan med näringslivet. Ni har det skriftliga svaret i den lilla handlingen!
Arbetsmarknadspolitiken är i huvudsak ett statligt ansvar, där Arbetsförmedlingen har ansvar för att genom insatser bereda arbetssökande för arbetsmarknaden och bidra till en sysselsättningsökning. En mycket stor del av arbetsmarknaden regleras av lagar eller genom överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter, vilket ytterligare minskar en kommuns möjlighet att påverka den lokala arbetsmarknaden.
Det kommunala ansvaret som påverkar arbetsmarknaden handlar i första hand om att förbereda potentiella arbetstagare för arbetsmarknaden, exempelvis genom en välfungerande gymnasial utbildning och vuxenutbildning. Kommuner har också möjlighet att bedriva viss näringspolitik för att locka arbetsgivare att etablera sig här och få Linköpings företag att växa.
Fråga 1: Är jag bekymrad över den höga nivån på arbetslöshet och försörjningsstöd?Den ekonomiska krisen i världen har självfallet satt sina spår även i Linköping. Arbetslösheten idag för hög i Linköping, liksom i resten av Sverige och Europa.
Den stora utmaningen är att förbereda de personer som idag står utan arbete, så att de är redo för en anställning när ekonomin återhämtar sig och fler arbetstillfällen skapas.
Fråga 2: Vilka särskilda insatser avser jag vidta mot bakgrund av ovanstående?Det bör först nämnas vad som idag redan görs inom ramen för kommunens verksamhet. Några av de större åtgärderna, för att få personer i egenförsörjning, är
• Inom ramen för Jobb- och kunskapstorget så erbjuds coachning av personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.
• Ett antal arbetsmarknadspolitiska anställningar, bland annat torgjobb, har funnits för långtidsarbetslösa och dessa utvärderas nu.
• Vuxenutbildningen är ett av kommunens viktigaste redskap för att göra fler redo för ett arbete.
Såväl grundläggande som gymnasial vuxenutbildning har erbjudits alla som sökt.
En nyinstiftad tjänst som lärlingsmäklare ska hjälpa företag kartlägga deras lärlingsbehov, som sedan ska fyllas genom rekrytering från Jobb- och kunskapstorget.
• Vi bedriver idag en bra SFI-utbildning, men samtal förs om hur den kan utvecklas ytterligare för att korta vägen från anländandet till arbete.
Det bästa är dock om behovet av särskilda insatser inte alls uppstår och det vill vi uppnå genom att elever fullföljer sin utbildning och att utbildningen förbereder dem väl för arbetsmarknaden.
Med GY-11 förväntas fler elever fullfölja sin gymnasieutbildning. Vi ser även att lärlingsutbildningarna snabbt har fått en stor volym och ett omfattande arbete har också bedrivits för att utveckla programråden inom gymnasieskolan.
Ett flertal beslut har under året fattats inom arbetsmarknadspolitiken:
• Den tidigare nämnda lärlingsmäklaren har inrättats!
• En näringslivscoach har placerats vid utbildningskontoret för att utveckla entreprenörskap i skolan och stärka näringslivskontakterna i utbildningsverksamheterna.
• Jobb- och kunskapstorget har slagits samman och kommer därmed att kunna ge ett bättre helhetsstöd för individen.
Arbetsmarknads- och näringslivsrådet är en viktig strategisk aktör i kommunens arbete med att kartlägga och möta de arbetsmarknadspolitiska utmaningarna. Fråga 3: Hur avser jag samverka med det lokala näringslivet?Ett ständigt utbyte av kunskap och idéer sker genom de kontakter som vi politiker har. Till exempel arrangerade Linköpings kommun ett seminarium om utbildning och kompetensförsörjning i samband med företagsmässan Östgötaforum i september.
Vi bedömer att det är svårt för en enskild person att på ett bra sätt företräda hela Linköpings näringsliv och kommer därför att föra en dialog med berörda branschföreträdare när en del av arbetsmarknaden ska belysas.
Under 2012 kommer till exempel
lager/logistik, hotell/turism, transport och handel belysas särskilt. Till dessa diskussioner kommer både företagare inom branschen och fackliga företrädare bjudas in att delta.
Den kunskap som arbetsmarknadens parter har är viktig att ta var på, men den kunskapen når vi bäst genom att föra dialogen med företagare och branschföreträdare.
Avslutningsvis vill jag betona vikten av att dialogen mellan kommunen och näringslivet sker på flera olika nivåer. Detta är den kortare versionen, den som fanns i handlingen tog mer än 5 minuter att läsa upp. Men då måste jag komma åt jobbardatorn och med tanke på helgen och en semesterdag så får det bli detta!
