Ja, nu kom vår artikel in i Corren också!
Reza och Carina
fredag 2 september 2011
måndag 29 augusti 2011
Första spadtaget för den nya fotbollsarenan
Vilken tur vi hade med vädret! Slutade regna precis lagom till talen och till alla spadtag som togs...ja, jag blev lerig om fötterna....
Mitt tal:
Första spadtaget ska bli många spadtag…. ….av oss alla som är samlade här!
Vi ska tillsammans gräva oss fram till 2013 års EM i damfotboll! Och att då börja här på plats, med varsin spade, visar på det samarbete som vi har och kommer att ha med denna fotbollsarena.
Arenan är startskottet för många förändringar inne i Linköpings City, med tanke på Folkungavallen, men även för Kallerstads område.
Närheten till Cloetta Center och nya Resecentrum gör att detta område kommer att bli ett attraktivt idrottsområde, men även en attraktiv stadsdel för handel och besöksnäring. Näringslivet blomstrar när vi får fotbollsglada personer till vår kommun för de ska förhoppningsvis både sova och äta mat på våra hotell och restauranger…...
Kommunens vision för idrott i Linköping är att genom samverkan skapa förutsättningar för att Linköping ska bli Sveriges idrottskommun år 2015.
För att uppnå denna vision krävs satsningar på flera områden från kommunens sida – bland annat denna fina fotbollsarena som nu ska byggas! Men innehållet – alla övningspass och matcher, det står ni för!
Kommunen vill stärka både bredd- och elitidrotten – även om vi idag har inriktningen på EM damfotboll. Andra satsningar som vi har i kommunen är ex. en ny ridanläggning och en ny simhall. Men också att vi nu har fotboll för sig och friidrott för sig, genom den nya arenan vid Universitetet. Detta möjliggör för fler aktiviteter inom båda idrotterna.
Kommunen har inte ensam ansvaret för idrottssektorn utan detta kräver ett samarbete med andra aktörer. Som idag - när vi tillsammans med Linköpings Fotbolls Club startar förberedelserna för det stora evenemang som kommer att gå av stapeln 2013.
Men arenan kommer inte att stå tom efter denna tävling utan vi kommer att fortsätta spela många matcher, både tjejer och killar!. Med andra ord - En ljus framtid för Linköpings fotbollsföreningar och för deras publik.
Ett samarbete mellan LFC och BOTRYGG har pågått under en längre tid och detta samarbete kommer att fortsätta även under och efter arenans färdigställande.
Men vad ska arenan heta? Jag har inget svar idag utan ser med stor förväntan fram mot det - Vi måste ju ha något kvar till vintern….
Ett stort grattis till er alla från mig som idrottsråd för Linköpings kommun
Mitt tal:
Första spadtaget ska bli många spadtag…. ….av oss alla som är samlade här!
Vi ska tillsammans gräva oss fram till 2013 års EM i damfotboll! Och att då börja här på plats, med varsin spade, visar på det samarbete som vi har och kommer att ha med denna fotbollsarena.
Arenan är startskottet för många förändringar inne i Linköpings City, med tanke på Folkungavallen, men även för Kallerstads område.
Närheten till Cloetta Center och nya Resecentrum gör att detta område kommer att bli ett attraktivt idrottsområde, men även en attraktiv stadsdel för handel och besöksnäring. Näringslivet blomstrar när vi får fotbollsglada personer till vår kommun för de ska förhoppningsvis både sova och äta mat på våra hotell och restauranger…...
Kommunens vision för idrott i Linköping är att genom samverkan skapa förutsättningar för att Linköping ska bli Sveriges idrottskommun år 2015.
För att uppnå denna vision krävs satsningar på flera områden från kommunens sida – bland annat denna fina fotbollsarena som nu ska byggas! Men innehållet – alla övningspass och matcher, det står ni för!
Kommunen vill stärka både bredd- och elitidrotten – även om vi idag har inriktningen på EM damfotboll. Andra satsningar som vi har i kommunen är ex. en ny ridanläggning och en ny simhall. Men också att vi nu har fotboll för sig och friidrott för sig, genom den nya arenan vid Universitetet. Detta möjliggör för fler aktiviteter inom båda idrotterna.
Kommunen har inte ensam ansvaret för idrottssektorn utan detta kräver ett samarbete med andra aktörer. Som idag - när vi tillsammans med Linköpings Fotbolls Club startar förberedelserna för det stora evenemang som kommer att gå av stapeln 2013.
Men arenan kommer inte att stå tom efter denna tävling utan vi kommer att fortsätta spela många matcher, både tjejer och killar!. Med andra ord - En ljus framtid för Linköpings fotbollsföreningar och för deras publik.
Ett samarbete mellan LFC och BOTRYGG har pågått under en längre tid och detta samarbete kommer att fortsätta även under och efter arenans färdigställande.
Men vad ska arenan heta? Jag har inget svar idag utan ser med stor förväntan fram mot det - Vi måste ju ha något kvar till vintern….
Ett stort grattis till er alla från mig som idrottsråd för Linköpings kommun
fredag 26 augusti 2011
Gemensamma läsårstider för gymnasiet
Inom Östsam finns en politisk arbetsgrupp, L15, där alla kommuner i Östergötland + Tranås + Landstinget (för gymnasieutbildning) finns med.
En följetong har varit gemensamma läsårstider, allt för att underlätta för kollektivtrafiken, semestrar mm. Vid junimötet meddelade ordförande att någon överenskommelse inte kan göras och utgick då från att läsåret ska innehålla 40 veckor och att v. 44 ska bli en skolvecka för våra elever.
Linköping har i flera fall hängts ut, både politiker och tjänstemän...obefogat anser jag. Mitt förslag var att använda 41 veckor och att v. 44 är lovvecka för eleverna.
Och nu har tjänstemännen fått fram ett underlag....där vi i den politiska arbetsgruppen gick bet...eller vad det nu var..för flera kommuner tyckte som vi i Linköping.... att vi kan använda 41 veckor och att v. 44 ska vara skolfri för våra elever
Jag har t.o.m. blivit beskylld för att komma med ett olagligt förslag...använda 41 veckor till läsåret....hmmm
SKL har nu blivit uppmärksammad på detta, via tjänstemännen; Att det ska tydliggöras att det avser det minst antal veckor som läsåret får begränsas till
Det som kommunerna nu ska ta beslut om, var och en för sig......för i Östsam:s L15 blir det inget beslut........är:
* Läsåret ska avslutas veckan innan midsommarveckan
* Vecka 44 ligger kvar som lovvecka för eleverna
Dessutom är utgångspunkten att detta ska gälla fortsättningsvis!
Känns rätt bra nu!/Carina
En följetong har varit gemensamma läsårstider, allt för att underlätta för kollektivtrafiken, semestrar mm. Vid junimötet meddelade ordförande att någon överenskommelse inte kan göras och utgick då från att läsåret ska innehålla 40 veckor och att v. 44 ska bli en skolvecka för våra elever.
Linköping har i flera fall hängts ut, både politiker och tjänstemän...obefogat anser jag. Mitt förslag var att använda 41 veckor och att v. 44 är lovvecka för eleverna.
Och nu har tjänstemännen fått fram ett underlag....där vi i den politiska arbetsgruppen gick bet...eller vad det nu var..för flera kommuner tyckte som vi i Linköping.... att vi kan använda 41 veckor och att v. 44 ska vara skolfri för våra elever
Jag har t.o.m. blivit beskylld för att komma med ett olagligt förslag...använda 41 veckor till läsåret....hmmm
SKL har nu blivit uppmärksammad på detta, via tjänstemännen; Att det ska tydliggöras att det avser det minst antal veckor som läsåret får begränsas till
Det som kommunerna nu ska ta beslut om, var och en för sig......för i Östsam:s L15 blir det inget beslut........är:
* Läsåret ska avslutas veckan innan midsommarveckan
* Vecka 44 ligger kvar som lovvecka för eleverna
Dessutom är utgångspunkten att detta ska gälla fortsättningsvis!
Känns rätt bra nu!/Carina
måndag 22 augusti 2011
Kvotering av föräldradagar
Den 21 januari 2010 skrev jag och Reza Zarenoe en artikel i tidningen NU. Med anledning av den diskussion som just nu pågår mellan ledamöter inom Centern, men även mellan Centern (Muharrem Demirok) och Folkpartiet (Mathias Sundin och Niklas Frykman) så vill jag också göra ett inlägg - var är barnen i denna diskussion?
Corren har skrivit om detta senast idag. Tidigare även Svenska Dagbladet (Brännpunkt) från den 14 augusti till 18/8, likaså Aftonbladet.
Vår artikel i NU kommer här nedan:
När ska Folkpartiet bli barnens parti?
Vi blir oroliga när Folkpartiet mer ser till jämställdheten än till barnens bästa… eller har vi missuppfattat signalerna? I NU nr 50/09 så finns debattartikeln ”Bortskämt gnäll om föräldraförsäkringen” och läser man vidare så står det ”Vad är rimligt för en liberal att tycka om ett system där folk vant sig vid och betraktar enorma bidrag som en förutsättning för att skaffa barn?” Förutsättning att skaffa barn..... hur tänker man när man skriver så?
I många andra länder har man inte alls dessa möjligheter som vi har i Sverige, dels att vara hemma (betald ledighet) dels att få barnomsorg (också betald via maxtaxa).
Sedan finns det många som kanske tycker att det skulle vara bra om barnen kunder börja ännu tidigare på förskolan (i Linköping är det först vid 1 år års ålder som man får en plats), men det tycker inte vi.
Alla är överens om att det är bra om papporna är hemma mer. Frågan är hur vi når dit. En tredelning av föräldraförsäkringen skulle förmodligen få en del pappor att ta ut fler föräldradagar. Å andra sidan skulle det också innebära en klar reducering av det totala antalet uttagna föräldradagar, vilket skulle innebära att barnen får mindre tid med sina föräldrar.
De pappamånader som redan har införts har dessvärre fått den effekten. Antalet föräldradagar som fryst inne har fördubblats sedan 2001, enligt statistik från Försäkringskassan. Anledningen är att papporna inte tar ut sina dagar i samma utsträckning som mammorna.
En mer individuell föräldraförsäkring gynnar därför inte barnen. Däremot gynnar den statskassan, som skulle spara många miljarder på detta.
Vi tycker inte att antal uttagna dagar i föräldraledigheten är ett tillförlitligt mått på hur jämställt ett par är. Det säger ingenting om vad som händer när barnet blir större; vem som till exempel hämtar och lämnar på daghem, går på utvecklingssamtal eller sköter basservicen osv. En mer individuell föräldraförsäkring skulle därför inte göra föräldrarna så mycket mer jämställda, men däremot kunna göra livet svårare för både dem och deras barn.
Förslaget om tredelad försäkring har väckt starka känslor hos en hel del familjer.
De tolkar det som om att regeringen vill omyndigförklara myndiga par då de inte får välja att fördela något som är så viktigt för dem som deras barns tid. En del par har valt att mamman skulle vara hemma inte för endast på grund av den orättvisa löneskillnaden som finns på arbetsmarknaden utan på grund av att mamman trivs med att gå hemma med barnen och ”bara vara” deras mamma!
Om man går in på Folkpartiets hemsida så finns mycket skrivet om föräldraförsäkringen, utifrån ett jämställdhetsperspektiv, och det är bra! Vi saknar dock formuleringar där texten är skrivna utifrån barnens perspektiv. Eller har vi redan har den diskussionen i vårt parti? För nog tycker vi väl att det är bra med det system vi redan har?
Men inte enligt författarna till artikeln som vi hänvisar till. De vill hellre att vi sänker skatterna ännu mer så att ”folk kan skaffa sig en buffert att använda hur de vill när de behöver vara lediga med små barn”.
Ska vi göra tvärtom än USA, som äntligen kommit igång med sina efterlängtade reformer så att de hinner ikapp med vårt välfärdsystem? Vad är nästa steg: Ska vi även spara pengar till vistelsen på BB och besöken på barnavårdscentralen?
Och vad anser författarna om de pengar (skattemedel) som går ut till kommunerna i dagarna i förstärkt föräldrastöd? Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att fördela stimulansbidrag för utveckling av kommunala strategier för föräldrastöd, bland annat för att stödja sambandet mellan föräldrar och barn.
Vi är inte bara aktiva fritidspolitiker i Linköping, med uppdrag både inom kommun och landsting, utan vi är även föräldrar. Ingen av oss vill ha tredelad föräldraförsäkring! Den största orsaken är att vi tycker att barnen i slutändan drabbas hårdast.
Vi ställer upp på folkpartiets familjepolitik, bland annat att behålla pappamånaderna och jämställdhetsbonusen.
Men låt oss lämna valet till uppdelningen av föräldraförsäkringen till myndiga individer så att de med hänsyn till deras familjesituation avgöra hur de vill ha det.Tiden hemma hos någon av föräldrarna är en unik tid som berikar familjelivet och formar barnet som en stark individ!
I det sociala mediet Facebook, som många folkpartister är med i, fanns det för en tid sedan diskussion om order föräldraförsäkring. Vi ska kanske ändra ordet till Barnets försäkring?
Carina Boberg, kommunpolitiker i Linköping
Reza Zarenoe, landstingspolitiker i Linköping
Corren har skrivit om detta senast idag. Tidigare även Svenska Dagbladet (Brännpunkt) från den 14 augusti till 18/8, likaså Aftonbladet.
Vår artikel i NU kommer här nedan:
När ska Folkpartiet bli barnens parti?
Vi blir oroliga när Folkpartiet mer ser till jämställdheten än till barnens bästa… eller har vi missuppfattat signalerna? I NU nr 50/09 så finns debattartikeln ”Bortskämt gnäll om föräldraförsäkringen” och läser man vidare så står det ”Vad är rimligt för en liberal att tycka om ett system där folk vant sig vid och betraktar enorma bidrag som en förutsättning för att skaffa barn?” Förutsättning att skaffa barn..... hur tänker man när man skriver så?
I många andra länder har man inte alls dessa möjligheter som vi har i Sverige, dels att vara hemma (betald ledighet) dels att få barnomsorg (också betald via maxtaxa).
Sedan finns det många som kanske tycker att det skulle vara bra om barnen kunder börja ännu tidigare på förskolan (i Linköping är det först vid 1 år års ålder som man får en plats), men det tycker inte vi.
Alla är överens om att det är bra om papporna är hemma mer. Frågan är hur vi når dit. En tredelning av föräldraförsäkringen skulle förmodligen få en del pappor att ta ut fler föräldradagar. Å andra sidan skulle det också innebära en klar reducering av det totala antalet uttagna föräldradagar, vilket skulle innebära att barnen får mindre tid med sina föräldrar.
De pappamånader som redan har införts har dessvärre fått den effekten. Antalet föräldradagar som fryst inne har fördubblats sedan 2001, enligt statistik från Försäkringskassan. Anledningen är att papporna inte tar ut sina dagar i samma utsträckning som mammorna.
En mer individuell föräldraförsäkring gynnar därför inte barnen. Däremot gynnar den statskassan, som skulle spara många miljarder på detta.
Vi tycker inte att antal uttagna dagar i föräldraledigheten är ett tillförlitligt mått på hur jämställt ett par är. Det säger ingenting om vad som händer när barnet blir större; vem som till exempel hämtar och lämnar på daghem, går på utvecklingssamtal eller sköter basservicen osv. En mer individuell föräldraförsäkring skulle därför inte göra föräldrarna så mycket mer jämställda, men däremot kunna göra livet svårare för både dem och deras barn.
Förslaget om tredelad försäkring har väckt starka känslor hos en hel del familjer.
De tolkar det som om att regeringen vill omyndigförklara myndiga par då de inte får välja att fördela något som är så viktigt för dem som deras barns tid. En del par har valt att mamman skulle vara hemma inte för endast på grund av den orättvisa löneskillnaden som finns på arbetsmarknaden utan på grund av att mamman trivs med att gå hemma med barnen och ”bara vara” deras mamma!
Om man går in på Folkpartiets hemsida så finns mycket skrivet om föräldraförsäkringen, utifrån ett jämställdhetsperspektiv, och det är bra! Vi saknar dock formuleringar där texten är skrivna utifrån barnens perspektiv. Eller har vi redan har den diskussionen i vårt parti? För nog tycker vi väl att det är bra med det system vi redan har?
Men inte enligt författarna till artikeln som vi hänvisar till. De vill hellre att vi sänker skatterna ännu mer så att ”folk kan skaffa sig en buffert att använda hur de vill när de behöver vara lediga med små barn”.
Ska vi göra tvärtom än USA, som äntligen kommit igång med sina efterlängtade reformer så att de hinner ikapp med vårt välfärdsystem? Vad är nästa steg: Ska vi även spara pengar till vistelsen på BB och besöken på barnavårdscentralen?
Och vad anser författarna om de pengar (skattemedel) som går ut till kommunerna i dagarna i förstärkt föräldrastöd? Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att fördela stimulansbidrag för utveckling av kommunala strategier för föräldrastöd, bland annat för att stödja sambandet mellan föräldrar och barn.
Vi är inte bara aktiva fritidspolitiker i Linköping, med uppdrag både inom kommun och landsting, utan vi är även föräldrar. Ingen av oss vill ha tredelad föräldraförsäkring! Den största orsaken är att vi tycker att barnen i slutändan drabbas hårdast.
Vi ställer upp på folkpartiets familjepolitik, bland annat att behålla pappamånaderna och jämställdhetsbonusen.
Men låt oss lämna valet till uppdelningen av föräldraförsäkringen till myndiga individer så att de med hänsyn till deras familjesituation avgöra hur de vill ha det.Tiden hemma hos någon av föräldrarna är en unik tid som berikar familjelivet och formar barnet som en stark individ!
I det sociala mediet Facebook, som många folkpartister är med i, fanns det för en tid sedan diskussion om order föräldraförsäkring. Vi ska kanske ändra ordet till Barnets försäkring?
Carina Boberg, kommunpolitiker i Linköping
Reza Zarenoe, landstingspolitiker i Linköping
lördag 20 augusti 2011
Besök hos Linköpings Vattenskidklubb
I går var jag, Paul Lindvall och Sophia Jarl ute hos Linköpings Vattenskidklubb.
Träffade Björn Garplind i vintras i samband med deras önskemål att komma närmare staden. I går var vi och tittade på var de är idag, efter en inbjudan från Björn till Paul, och det var regnigt.....
Men Niclas Garplind (på fotot) gjorde en stor insats när han, med sin far i båten, visade upp sina fina konster på en bräda som jag inte alls kommer ihåg vad den heter. Jättekul att se, synd att det regnade!
Spännade att se vad som händer.../Carina
fredag 19 augusti 2011
Från 30-talet och framåt
Synen på skolan och på eleven är olika i vårt samhälle, både politiskt och ekonomiskt. Synen på den teoretiska utbildningen och på den praktiska skiljer sig också dessutom i ett historiskt perspektiv.
I dag diskuteras varför våra ungdomar inte väljer yrkesutbildning – felinformation inför GY11 eller finanskrisen?
Under 30- och 40-talet var den dominerande synen att arbetslivet skulle ta vid där skolan slutar – att den yrkesmässiga färdigutbildningen är något som ska ske efter skolans slut. Hur mycket har detta styrt synen på dagens yrkesutbildning?
”Yrkesutbildningsberedningens främsta uppdrag var att definiera yrkesutbildningens betydelse …i huvudbetänkandet, som presenterades år 1966, betonades att yrkesutbildningens skulle spela en viktig roll för att stärka den ekonomiska tillväxten och möjliggöra fortsatt välfärdsökning” (Krisen i skolan, Jonas Olofsson)
Hur långt har vi kommit? Och vad har hänt under de senaste decennierna? Under 70- och 80-talet höll man sig fortfarande kvar vid policyn ”Gymnasieskolan ska egentligen inte ägna sig åt yrkesutbildning – det ansvaret ligger utanför skolan!”
Vilket stämmer med vad socialdemokraterna i Linköping vill, utveckla vuxenutbildningen! Men måste vi verkligen gå över ån för att hämta vatten?
I ett samarbete med yrkeslivet och med gymnasieskolan borde fördjupad kunskap kunna ligga inom gymnasiets ramar. Kan vi släppa detta tänk – att högre utbildning löser alla problem?
Att lägga en bra grund för våra elever i grundskolan är för mig som folkpartist en grundläggande byggsten för vidare studier. En bra utbildning är något helt annat än ”högre” utbildning. Att få grundläggande kunskap under första skolåren är viktig och vi har satsat stort på kunskapsinlärning i tidig ålder. Bland annat har vi startat upp speciallärarutbildningen igen, infört läs- och skrivgaranti och satsat på spetsutbildning inom ex. matematik.
En kunskap i tidig ålder bygger för djupare kunskap i senare ålder.
Mycket av fokus har legat på studieförberedande och akademisk utbildning och yrkesutbildningen har under lång tid betraktats som mindre betydelsefull.
Genom att lyfta upp betydelsen av yrkestraditioner och yrkesidentitet för individens utveckling kan vi få stora vinster för samhället och arbetsmarknaden.
Yrkeshögskolan startades 2009 och är en del av den satsning som Alliansen nu gör på yrkesutbildningens särart!
I dag diskuteras varför våra ungdomar inte väljer yrkesutbildning – felinformation inför GY11 eller finanskrisen?
Under 30- och 40-talet var den dominerande synen att arbetslivet skulle ta vid där skolan slutar – att den yrkesmässiga färdigutbildningen är något som ska ske efter skolans slut. Hur mycket har detta styrt synen på dagens yrkesutbildning?
”Yrkesutbildningsberedningens främsta uppdrag var att definiera yrkesutbildningens betydelse …i huvudbetänkandet, som presenterades år 1966, betonades att yrkesutbildningens skulle spela en viktig roll för att stärka den ekonomiska tillväxten och möjliggöra fortsatt välfärdsökning” (Krisen i skolan, Jonas Olofsson)
Hur långt har vi kommit? Och vad har hänt under de senaste decennierna? Under 70- och 80-talet höll man sig fortfarande kvar vid policyn ”Gymnasieskolan ska egentligen inte ägna sig åt yrkesutbildning – det ansvaret ligger utanför skolan!”
Vilket stämmer med vad socialdemokraterna i Linköping vill, utveckla vuxenutbildningen! Men måste vi verkligen gå över ån för att hämta vatten?
I ett samarbete med yrkeslivet och med gymnasieskolan borde fördjupad kunskap kunna ligga inom gymnasiets ramar. Kan vi släppa detta tänk – att högre utbildning löser alla problem?
Att lägga en bra grund för våra elever i grundskolan är för mig som folkpartist en grundläggande byggsten för vidare studier. En bra utbildning är något helt annat än ”högre” utbildning. Att få grundläggande kunskap under första skolåren är viktig och vi har satsat stort på kunskapsinlärning i tidig ålder. Bland annat har vi startat upp speciallärarutbildningen igen, infört läs- och skrivgaranti och satsat på spetsutbildning inom ex. matematik.
En kunskap i tidig ålder bygger för djupare kunskap i senare ålder.
Mycket av fokus har legat på studieförberedande och akademisk utbildning och yrkesutbildningen har under lång tid betraktats som mindre betydelsefull.
Genom att lyfta upp betydelsen av yrkestraditioner och yrkesidentitet för individens utveckling kan vi få stora vinster för samhället och arbetsmarknaden.
Yrkeshögskolan startades 2009 och är en del av den satsning som Alliansen nu gör på yrkesutbildningens särart!
torsdag 18 augusti 2011
Projektil
Oj, har blivit "kändis"
Efter mitt inlägg om Marcus Nygren så blev jag ombedd att skriva hur man tar kontakt med politiker....läs mina råd!
/Carina
Efter mitt inlägg om Marcus Nygren så blev jag ombedd att skriva hur man tar kontakt med politiker....läs mina råd!
/Carina
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)