Etableringsreformen

I torsdags var jag med på Bildningsnämndens novembermöte - mycket spännande!
Jag blir ju ordförande för denna nämnd 1/1 2011 och jag ville "känna av" stämningen lite så här innan jag tar över. Blir inte lätt att ta över efter Bengt, men jag ska göra mitt bästa!

Hade tänkt att vara med även på decembermötet men Östsam har ett intressant seminarium denna dag - tack Linnéa för tipset!
Då får Bengt avsluta sin politiska karriär med sina ledamöter i lugn och ro och jag passar på att lära mig lite mer om etableringsreformen.

Den 1 december tar Arbetsförmedlingen över ansvaret för dem som har fått permanent uppehållstillstånd.
Arbetsförmedlingen har en mer helhetsbild av var jobben finns så det är bra, gäller att utnyttja de kontakter som finns på andra sidan kommungränsen!

Erik Ullenhag, Integrationsminister, har uttalat sig både på hemsidan och i tidningen NU - "Jag tror jag vågar lova att de satsade pengarna för att få igång systemet kommer att betala sig." "De kommer inte längre att möta socialen utan arbetsförmedlingen när de har fått sitt uppehållstillstånd"

I Linköping arbetar vi redan utifrån detta perspektiv, via Jobbtorget. De kommer nu att successivt fasa ut detta arbete under 2011 och 2012, men behåller SFI, samhällsorientering och vuxenutbildningen under sin enhet.

Etableringsreformen:
* AF får ett samordnat ansvar för etableringsinsatserna
* AF ska sätta upp en etableringsplan för den nyanlände - målet är ett jobb
* För att ersättning ska betalas ut måste individen aktivt medverka i etableringsinsatserna
* Ersättningen är lika för alla oavsett var i landet man bor
* Etableringslots - en ny aktör - som ska stödja den nyanlände under etableringsperioden
* Nyanländ som har en etableringsplan ska delta i samhällsorintering
* Ersättningen ska vara individuell - vilket gynnar kvinnorna

Reformen måste följas upp efterhand, men inriktingen med att skapa en struktur runt den som har kommit snarare än runt myndigheten är rätt, avslutar Erik.

Ska bli intressant att följa detta/Carina

Diskussion om dem som kommit för långt ifrån arbetsmarknaden

I dagens Corren får två röster göra sig hörda om dagens sjukvårdsreform. En moderat och en socialdemokrat.

Men det är den politiska ledarkommentaren jag kommer ta upp här
"Låt oss alla enas om att en reform var nödvändig och en återgång inte är aktuell, Sedan kan vi initiera en debatt om hur vi skall komma till rätta med de brister som fortfarande återstår."

Mycket klokt sagt, lätt att man hamnar i en diskussion: vi gjorde rätt och ni gjorde fel!

Jag har skrivit förut om KoopS, TänkOm och Linköpings Samordningsförbundet.
De hjälper dem som har kommit för långt från arbetsmarknaden... varför tittar vi inte på vad vi kan göra mer?

Jobbtorget i Linköping samarbetar med bland annat KoopS, men där har styrelsen åsikten att praktiktiden på tre månader är för kort. Jag har också ställt den frågan till jobbtorget. För alla är inte klara för att gå ut på den "normala" arbetsmarknaden efter så kort tid, kan behövas upp till 6 månader eller mer.

När TänkOm och även KoopS startade för ca 2 år sedan, hade de problem att få folk...arbetsförmedlingen hade inga personer att skicka!
Och det är här problemet ligger - samarbeta måste ske mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, vilket man idag gör i Linköping (har iallafall blivit bättre).

Det är en katastrof att förlora pengar vid övergång mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, ingen ska behöva göra det.
Det är en katastrof att 1/3 har behövt gå till arbetsförmedlingen för att bli prövade mot arbetsmarknaden och sedan bli sjukskrivna igen.

Jag hade velat ha mer förberedelser innan detta stora reformarbete. Det som nu har skett är att folk kommit i kläm, och jag beklagar detta.

Men samtidigt har vi 2/3 som nu är kvar på Arbetsförmedlingen, och sköter de sitt jobb (som de ska!) så har vi 35 000 (enligt Corren) personer som får stöd att komma tillbaks till arbetslivet.

Kanske inte 100% arbetstid men 100% av sin arbetsförmåga, och det är viktigt!

En långtidsarbetslös person eller en långtidssjukskriven person kan inte komma tillbaks till arbetsmarknaden på samma sätt som en som varit borta en kortare tid. Detta är problemet och där behöver vi alla hjälpas åt, oavsett på vilken sida man står.

Kära Edina, du är helgullig!/Carina

Sjukpenning för svårt sjuka

Även vi i alliansen kan protestera mot riksdagens beslut, vilket många gör både i bloggar och på facebook.

Jag tror att vi kommunpolitiker ibland är närmare allmänheten och jobbar mer på gräsrotsnivån än riksdagspolitiker (vi är för det mesta fritidspolitker med ett ben i "verkligheten") och det är då vår uppgift att reagera mot tokiga beslut.

Jag tycker att allt ska vara klart innan man går till beslut, speciellt hur man ska hantera ärenden på Försäkringskassa och Arbetsförmedlingen. De har tillräckligt att göra utan att behöva dras med dåliga riktlinjer från staten. Vi ska inte stressa fram beslut utan att veta vilka konsekvenser det ger för tredje part.

Det har vi nu sett i media när det gäller cancersjuka..... där måste riksdagen bli duktigare på information!

En som skrivit bra om detta är Roger Haddad i sin blogg
.
Det är inte meningen att vi, i dagens Sverige, ska sätta svårt sjuka i denna situation. Vi behöver se över sjukskrivningstid/arbetsförmåga/arbetsplats men då måste riktlinjerna vara bättre än de är idag!

Jag finns nu både på kommunlista och riksdagslista, men hjärtat är i kommunen/Carina